Siem Reap med omgivning.
- - i (hi)stora drag - -
Från början av 800-talet fram till 1400-talet var Angkor Wat huvudstaden i Khmerriket. En blomstrande civilisation - kulturellt och religiöst. Här bodde 1 000 000 männiksor samtidigt som London befolkades av knappa 50 000. Spåren av denna civilisation finns idag utspriddda runt om i Kambodja med de mäktigaste ruinerna koncentrerade till några kvadratkilometer norr om Siem Reap.
Under 1400-talet invaderades dock Kambodja av dess granne Thailand. Kambodjas storhetstid var över och föll under Franskt protektorat under 1800-talet. 1953 förklarades Kambodja självständigt och åren efter kom att bli Kambodjas gyllene år. Huvudstaden Phnom Pehn växte och Angkor Wat var Sydostasiens största turistmagnet. Under 60-telet drogs dock Kambodja ofrivilligt med i Vietnamkriget och huserar än idag mellan 4-6 miljoner landminor begravda i risodlingar och nationalparker. Kambodja var ett land i spillror som enkelt kunde tas över av den inhemska organisationen Röda Khmererna som under Pol Pots ledning förslavade en hel befolkning. Den mest förekommande siffran på antalet döda under dessa 3 år är 1, 7 miljoner mäniskor. Att bära glasögon eller kunna ett annat språk var skäl nog till att bli straffad med döden.
Den 7 januari 1979 störtades Röda Khemererna av Vietnam. Fram tills 1991 representerades Kambodja i FN av Röda Khmererna.
Under Khemertiden var det endast gudarnas hus som fick gyggas i sten. Simpla bostadshus byggdes i trä som idag har förmultnat. Kvar är -endast- tempel. I Siem Reap kan man köpa antingen en endagarsbiljett, tredagarsbiljett eller enveckasbiljett. Vi bestämde oss för att viga tre dagar åt denna historielektion. För att sätta templen i ett kronologiskt samanhang inledde vi med att besöka de tidigaste templen. Preah Ko och Bakong. 13 km öster om Siem Reap.
Två färdmedel finns att rekommendera när man ska ta sig till och runt bland templen. Cykel. Eller moped-taxi, "Tuk-Tuk". Vi valde att cykla. Vilket tre dagar senare resulterade i att vi har ca 8 mil cykelsadel i Gluteus Maximus.
Dag 2 kunde vi inte hålla oss och cyklade rakt in i hjärtat av Khmerernas stormakt. Angkor Wat, världens största religösa struktur. Det åttonde unverket. Man måste uppleva det.
Och senare på dagen Angkor Thom.
Dag 3 spenderade vi på inspelningsplatserna av Tomb Raider. Ta Prohm, Buddistiska tempel där man låtit djungeln vara en del av attraktionen. Jag är Indiana Jones.
Vid alla tempel får vi träffa dagens lokalbefolkning. I Kambodja är medianåldern 22, i Sverige är samma siffra dubbelt så stor. Vi träffar många barn. Dom vill sälja vatten, läsk och armband. Vi gav dem godis och köpte deras vykort. Lovande känns det i alla fall när hälften av barnen man träffar vet att Stockholm är Sveriges huvudstad.
I morgon ska vi resa söderut.
--
Sebastian
Intressant med denna historielektion. Tack för det. Själv förknippar jag mest Kambodja med Pol Pot tiden, den kan ni nog få mer än nog av nere i Phnom Penh där det skall finnas en del muséer och annat från den tiden. En spännande resa och jättekul att få höra från er.
Ja, det ser ut att vara lite Mexico-känsla....
Verkligen intressant! Fantastiskt att se er tre på fina fotona, intill de kända templen. Det här har ni med er hela livet.
Fantastiskt! Tänk att ha fått se Angkor Wat på riktigt. WOW +_+ Men nu blir jag lite orolig. Ni har väl ordentligt på Er på fötterna!? Jag ser att Seb har det iaf. Med Teva orkar man mer!
Så intressant att få veta så mycket om Kambodja! Och sådana otroliga tempel ni sett och så fina fotografier. Väldigt roligt att läsa!
Va vackert :D
Haha, tack för fin respons! Teva är toppen! , Anton har oxå ett par men han använder dom inte...
Sv: T-o-t-a-l-l-y ^^
Vi har typ hur många foton som hälst på tempel ;)
och torsten du kan va lugn jag har ett par Teva-sandaler som jag använder när det blir riktigt hårt.. ;) Vi har till och med kängor med oss, men det ångrar vi egentligen..
Wow, så otroligt häftigt. Där är något som jag verkligen ångrar att jag inte följde med och kollade på. Tänk vilka filmer man skulle kunna spela in :P. Knarkar ni mycket där nere?
Kul med Apan i Antons inlägg.
Sa Petter.
