Thai
Bloggeliblogg!
Ett tag sen sist. Sorry.
Men vi har haft fullt upp med att resa - genom Thailand!
Vi tog oss in i Thailand från Hau Xai, Laos. Över floden, in i Thailand. I Thailand tog vi oss samma kväll till norra Thailands huvudstad - Chang Mai. Chang Mai var fint. Väldigt bra bokaffärer fick vi erfara. Jag lyckades hitta en annan upplaga av Slaughterhouse 5, passande då jag lämnat min förra på bussen med 30 sidor kvar att läsa.
Chang Mai bjöd även på ett besök i en elefantpark. Ska se om jag kan fixa upp lite bilder...
Chang Mai - Phuket, flyg! Några timmar och vi var i ett strandparadis.
Patong Beach 5 dagar för att sedan bege sig till Ko Phangan. Fullmoonparty och sedan buss upp till Bangkok.
I Bangkok träffade vi åter våra vänner från The Gibbon Experience och igår landade vi i Ho Chi Minh City, Vietnam. I morn ska vi titta på krigstunnlar och sedan drar vi norrut hela vägen upp till Hanoi.
Lite statusuppdatering.
--
Sebastian
Ett tag sen sist. Sorry.
Men vi har haft fullt upp med att resa - genom Thailand!
Vi tog oss in i Thailand från Hau Xai, Laos. Över floden, in i Thailand. I Thailand tog vi oss samma kväll till norra Thailands huvudstad - Chang Mai. Chang Mai var fint. Väldigt bra bokaffärer fick vi erfara. Jag lyckades hitta en annan upplaga av Slaughterhouse 5, passande då jag lämnat min förra på bussen med 30 sidor kvar att läsa.
Chang Mai bjöd även på ett besök i en elefantpark. Ska se om jag kan fixa upp lite bilder...
Chang Mai - Phuket, flyg! Några timmar och vi var i ett strandparadis.
Patong Beach 5 dagar för att sedan bege sig till Ko Phangan. Fullmoonparty och sedan buss upp till Bangkok.
I Bangkok träffade vi åter våra vänner från The Gibbon Experience och igår landade vi i Ho Chi Minh City, Vietnam. I morn ska vi titta på krigstunnlar och sedan drar vi norrut hela vägen upp till Hanoi.
Lite statusuppdatering.
--
Sebastian
Love Laos
Vi har varit i Laos.
Ungefär 10 dagar. Vi började med huvudstaden. Vientiane. Där spenderade vi två nätter och gjorde en cykelutflykt till Buddhapark - tidigare inlägg -
På schemat efter Vientiane: Vang Vieng. Här blandas de bästa av backpackerns två världar; underbar naturupplevelse och underbar spritupplevelse. Staden sträcker sig ett par killometer längs Nam Song floden.
Och det är Nam Song som är den stora magneten. Flodbanksbarer där inkastarna bokstavligen fiskar upp gästerna ur floden. Man köper drinkar i hinkar och vinkar när man vill bli uppfiskad till nästa bar. Ner för floden tar man sig antingen i en "tube" (gummi-ring) eller som vi gjorde, i en kajak.
(Inte min bild)
Valde man kajak ingick även en vattengrottsexpedition. Längst inne i grottan fanns det lera som man skulle måla sig med. Det gav tur.
Vang Vien var väldigt fint. Där spenderade vi två nätter.
Laos är ett land där infrastrukturen inte ligger i framkanten. Detta fick vi uppleva när vi åkte buss mellan de olika städerna.
Luang Prabang var nästa stopp. Här kom åter våra paddelkunskaper väl till pass.
I Luang Prabang besökte jag "China Frendship Hospital". Där drogs mitt stift ut ur fingret. Nästan helt återställd, bortsett från att nageln lyser med sin frånvaro.
Efter en natt i Luang Prabang satt vi åter i en nattbuss. Denna gång med Huay Xai som slutdestination. Från Huay Xai kan man ta en båt över till Thailand. Vilket vi gjorde. Men inte först.
Huvudanledningen till varför vi tagit oss an norra Laos var nämligen att vi skulle göra det så kallade "The Gibbon Experience".
The Gibbon Experience
Vi fick lämna våra väskor på anmälningskontoret i Huay Xai. Istället packade vi våra mindre väskor så att vi skulle klara tre dagar i regnskogen. Kamera, extrabatterier.
Två Toyota pickup hämtade upp våran grupp på 16 personer. Tre leriga timmar senare var vi i -byn- . Från och med nu skulle vi ta oss fram på två sätt. Vandra. Och linbana. Jag föredrog linbanorna. Smidigt när man ska från ena sidan av dalen till den andra. Och smidigt när vi skulle ta oss till de trädhus där vi spenderade nätterna. Den längsta linbanan vi åkte var strax över 500 meter lång.
The Gibbon Experience var en unik upplevelse som förstärktes av att vi hade en otroligt bra guide och en otroligt bra grupp. Djuren vi fick se var över förväntan. Jag låter bilderna tala för sig själva.
Det var fler än vi som trivdes i trädhusen
็Ca 10 cm i diameter.
Morgon
Laos var en bra upplevelse!
--
Sebastian
Ungefär 10 dagar. Vi började med huvudstaden. Vientiane. Där spenderade vi två nätter och gjorde en cykelutflykt till Buddhapark - tidigare inlägg -
På schemat efter Vientiane: Vang Vieng. Här blandas de bästa av backpackerns två världar; underbar naturupplevelse och underbar spritupplevelse. Staden sträcker sig ett par killometer längs Nam Song floden.
Och det är Nam Song som är den stora magneten. Flodbanksbarer där inkastarna bokstavligen fiskar upp gästerna ur floden. Man köper drinkar i hinkar och vinkar när man vill bli uppfiskad till nästa bar. Ner för floden tar man sig antingen i en "tube" (gummi-ring) eller som vi gjorde, i en kajak.
(Inte min bild)
Valde man kajak ingick även en vattengrottsexpedition. Längst inne i grottan fanns det lera som man skulle måla sig med. Det gav tur.
Vang Vien var väldigt fint. Där spenderade vi två nätter.
Laos är ett land där infrastrukturen inte ligger i framkanten. Detta fick vi uppleva när vi åkte buss mellan de olika städerna.
Luang Prabang var nästa stopp. Här kom åter våra paddelkunskaper väl till pass.
I Luang Prabang besökte jag "China Frendship Hospital". Där drogs mitt stift ut ur fingret. Nästan helt återställd, bortsett från att nageln lyser med sin frånvaro.
Efter en natt i Luang Prabang satt vi åter i en nattbuss. Denna gång med Huay Xai som slutdestination. Från Huay Xai kan man ta en båt över till Thailand. Vilket vi gjorde. Men inte först.
Huvudanledningen till varför vi tagit oss an norra Laos var nämligen att vi skulle göra det så kallade "The Gibbon Experience".
The Gibbon Experience
Vi fick lämna våra väskor på anmälningskontoret i Huay Xai. Istället packade vi våra mindre väskor så att vi skulle klara tre dagar i regnskogen. Kamera, extrabatterier.
Två Toyota pickup hämtade upp våran grupp på 16 personer. Tre leriga timmar senare var vi i -byn- . Från och med nu skulle vi ta oss fram på två sätt. Vandra. Och linbana. Jag föredrog linbanorna. Smidigt när man ska från ena sidan av dalen till den andra. Och smidigt när vi skulle ta oss till de trädhus där vi spenderade nätterna. Den längsta linbanan vi åkte var strax över 500 meter lång.
The Gibbon Experience var en unik upplevelse som förstärktes av att vi hade en otroligt bra guide och en otroligt bra grupp. Djuren vi fick se var över förväntan. Jag låter bilderna tala för sig själva.
Det var fler än vi som trivdes i trädhusen
็Ca 10 cm i diameter.
Morgon
Laos var en bra upplevelse!
--
Sebastian
1 500 meter massage
Idag var det massage på schemat. Den första i Asien. Spa.
Om man spänner ut huden på en - vuxen - människa får man en yta som är ca två kvadratmeter stor. Handflatan (masseringsytan på handen) på en människa är i runda slängar 10 cm bred. Om man tänker sig huden som en rektangel som man sedan delar upp i 10 cm breda remsor och sedan lägger dessa remsor efter varandra. Då får man en remsa som är ca 20 meter lång. Om denna hudremsa maseras fram och tillbaka 10 gånger får man: 10*2*20=400 meter. 400 meter kan, utan alltför mycket överdrift, avrundas till 500 meter. Anton, Oliver och Sebastian ger -- 3*500=1 500 meter.
Men.
Massagen var rättfärdigad. Dagen innan (igår) cyklade vi sammanlagt ca 16 mil. Detta efter att jag och Anton lekt Shiva och Vishnu med Fujifilm. (Bilder kommer)
Vi blev så inspirarade av oss själva att vi cyklade 25 km sydväst för att besöka - Buddha Park - .
(Bilder kommer)
Buddha Park är en konstnärspark där cement-Buddhor och cement-Vishnus har samlats för att bli fotograferade. Snyggt! (25 km sydväst om Vientiene)
Laos, Vang Vien, 8/10-2010
--
Sebastian
Om man spänner ut huden på en - vuxen - människa får man en yta som är ca två kvadratmeter stor. Handflatan (masseringsytan på handen) på en människa är i runda slängar 10 cm bred. Om man tänker sig huden som en rektangel som man sedan delar upp i 10 cm breda remsor och sedan lägger dessa remsor efter varandra. Då får man en remsa som är ca 20 meter lång. Om denna hudremsa maseras fram och tillbaka 10 gånger får man: 10*2*20=400 meter. 400 meter kan, utan alltför mycket överdrift, avrundas till 500 meter. Anton, Oliver och Sebastian ger -- 3*500=1 500 meter.
Men.
Massagen var rättfärdigad. Dagen innan (igår) cyklade vi sammanlagt ca 16 mil. Detta efter att jag och Anton lekt Shiva och Vishnu med Fujifilm. (Bilder kommer)
Vi blev så inspirarade av oss själva att vi cyklade 25 km sydväst för att besöka - Buddha Park - .
(Bilder kommer)
Buddha Park är en konstnärspark där cement-Buddhor och cement-Vishnus har samlats för att bli fotograferade. Snyggt! (25 km sydväst om Vientiene)
Laos, Vang Vien, 8/10-2010
--
Sebastian
Dr Kong och Dr Watson
Idag vaknade jag upp på sjukhuset.
Inte bokstavligt. Men ändå. Jag vaknade upp ur min föreställnig att mitt finger behöver hållas kruttort i ett Asien som för tillfället befinner sig i en regnperiod. Kanske var det tid som behövdes för att jag skulle komma til insikt, kanske var det Dr Kong.
Planen var att mitt finger skulle bli bra idag. Jag skulle besöka SOS International Medical Center. Jag skulle be dem utföra en --- x-ray --- och jag skulle be dem ta bort min metallpinne. Jag fick träffa Dr Kong. Dr Kong är en man som pratar med små bokstäver, om han ens säger något alls. Men han lyssnade. Och genomförde röntgen. Men när det kom till den slutliga domen var det Dr Watson som förde talan. Vänta med att ta bort metallpinnen. Gör det i Bangkok.
1. Benen hinner få ytterligare tid på sig att läka.
2. Dr Kong och Dr Watson har inte tillräckligt med expertis.
"You need to see an orthopedic specialist" Dr Kong och Dr Watson i kör.
Jag fick nya - bandage - att lägg om fingert med. Och en "Manodine Solution" att stryka på - såret - vid tillfälle. Detta tilsammans med beskedet att jag kan bada med fingret. Bara jag tvättar, torkar och lägger bandage på efteråt. Skönt! Tycker jag som snart ska åka till Laos som inte har en enda kustremsa att stoltsera med.
--
Sebastian
Inte bokstavligt. Men ändå. Jag vaknade upp ur min föreställnig att mitt finger behöver hållas kruttort i ett Asien som för tillfället befinner sig i en regnperiod. Kanske var det tid som behövdes för att jag skulle komma til insikt, kanske var det Dr Kong.
Planen var att mitt finger skulle bli bra idag. Jag skulle besöka SOS International Medical Center. Jag skulle be dem utföra en --- x-ray --- och jag skulle be dem ta bort min metallpinne. Jag fick träffa Dr Kong. Dr Kong är en man som pratar med små bokstäver, om han ens säger något alls. Men han lyssnade. Och genomförde röntgen. Men när det kom till den slutliga domen var det Dr Watson som förde talan. Vänta med att ta bort metallpinnen. Gör det i Bangkok.
1. Benen hinner få ytterligare tid på sig att läka.
2. Dr Kong och Dr Watson har inte tillräckligt med expertis.
"You need to see an orthopedic specialist" Dr Kong och Dr Watson i kör.
Jag fick nya - bandage - att lägg om fingert med. Och en "Manodine Solution" att stryka på - såret - vid tillfälle. Detta tilsammans med beskedet att jag kan bada med fingret. Bara jag tvättar, torkar och lägger bandage på efteråt. Skönt! Tycker jag som snart ska åka till Laos som inte har en enda kustremsa att stoltsera med.
--
Sebastian
