18 juni. Something Nice Back Home

Jahopp.

(Aven detta inlagg har en rubrik tagen fran ett av namnen till ett av avsnitten i TV serien Lost. Ni kan sakert forsta varfor jag valt denna rubrik)

Da borjar vart aventyr/resa/varsta haftiga grej lida mot sitt slut.

Idag tog vi det lite lugnare. Efter frukosten satt vi kvar pa takterassen och spelade lite backgammon. Nar lagom mycket tid hade gatt och vi kande oss redo for lite promenad packde vi som vanligt ryggsacken med tva vattenflaskor och The rough guide to Turkey. Sedan gickvi ner pa gatan dar Vallid slot upp med oss.

Idag skulle vi ga till Taksim. Taksim ar den lite mer moderna delen av Istanbul med mer shopping och business. Pa vag till Taksim stannade vi forst for att Vallid skulle kopa en kebab ( han hade missat frukosten). Sedan tog vi oss over ena bron mot Taksim. Pa bron gjorde vi dock ett litet stopp dar Vallid visadeoss ett trevligt fik darvi satt och spelade backgammon och drack appelte en stund.

Taksim var haftigt att se och det slumpade sig sa att vi aven rakade ga forbi sveriges stora och fina ambasad. Det var kul men paminnde oss samtidigt om att vi snart kommer att vara hemma igen (med blandade kannslor).

Vi tog oss sedan tillbaka till hotellet dar vi provpackade vara vaskor/ ryggsackar. Efter lite vila gick vi och at en lite finare sista middag och bankade oss sedan for att fa se  Sverige forlora mot Ryssland...(snyft)

Jag vet inte om vi kommer att fa mojlighet att blogga mer under resan och vill i sadanna fall a mina Olivers och Davids vagnar tacka for visat intresse. Tyvarr har vi inte kunnat lagga upp sa manga av vara ca 500 bilder ( det har varit lite krangligt). Det kan handa att vi lagger upp fler biler senare pa bloggen eller safar ni sakert se bilderna pa nagot annat satt.

Techekular!

//Sebastian

14:e juni, dag 9 - The Begining of the End

Dag 9
Dagens inlagg har jag dopt till The Begining of the End. Sa ar aven namnet pa forsta avsnittet i sasong fyra av TV-serien Lost. "Borjan pa slutet", det skedet av resan har precis inletts. Vi har namligen idag kommit fram till Turkiets storsta stad Istanbul med ca 12 miljoner invanare dar vi kommer tillbringa var sista tid av aventyret.

Istanbul har oandligt mycket att erbjuda och vi ska forsoka hinna med sa mycket som mojligt :)

Idag har vi dock inte gjort sarskillt mycket, vi har varit trotta efter den 14 timmar langa bussresan men vi har lyckats hitta nagonstans att sova pa i alla fall. Vi "bor" i den gamla delen av Istanbul och kan pa nagra minuter ga till bade Bla Moskeen och Hagia Sofia.

Efter nagra timmars vila pa hotellet gick vi och at och tittade pa nar Sverige till stor besvikelse forlorade mot Spanien med 2-1... (vi blev jatteledsna). Efter matchen hann vi med en liten visit i Bla Moskeen och nu sitter vi pa internetcafe och ska snart ga och sova.

Godnatt

//Sebastian

9:e Juni, dag 4 - Byebye Cirali, merhaba Patara!

Vi steg upp halv sex pa morgonen for att fa se en soluppgang som vi fatt veta skulle vara underbar. Det var dock lite moln som skymde solen. Jag (David) gick darfor och la mig igen medan seb och oliver tog en tur langs stranden.

Runt atta vaknade vi igen (seb och oliver gick och la sig strax efter mig). Vi packade ihop och at en snabb frulle. Sen vackte vi Aynur som lag och sov och medan vi vantade pa minbussen som skulle ta oss upp till landsvagen tog vi farval till bade henne och Meret. Det blev  ratt rorande och vi lovade att komma tillbaka ifall vi inte trivdes pa andra stallen.

Efter att ha suttit vid landsvagen, druckit vatten och kollat pa en skoldpadda som verkat gatt vilse sa kom antligen bussen som skulle ta oss till Patara.

Resan tog ca 5 timmar och nar vi kommit fram och packat upp var det for sent for stranden (som ligger 2 km fran byn) sa vi hangde vid poolen istallet. Pa kvallen avnjot vi en turkiskt BBQ pa hotellets terass med fin utsikt over Patara.

// David


11:e Junı, dag 6 - Den sjunkna staden och trasıga cyklop

Efter en nagot stressıg morgon och annu en slıngrıg bussfard langs kusten anlande vı tıll den lılla medelstora staden Demre. Malet for denna dag var dock ınte Demre utan en en antık stad ute pa en ö ı medelhavet, en stad som efter jordbavnıngar hamnat under vatten, en sjunken stad.

Efter en nagot seg och svettıg vandrıng langs en 3 km lang vag kom vı fram tıll den lılla hamn som vı skulle forsoka hıtta en bat för att ta oss ut tıll Kekova som den sjunkna staden heter. Men ınnan vı skulle gora detta vılle vı ınforskaffa cyklop sa att vı skulle kunna snorkla. Det blev en otrolıgt kranglıg affar da det dels var svart att hıtta en affar som salde detta men framst darfor att forsaljaren var en otrolıgt seg gubbe som tycktes lıte smatt senıl. Dock fıck vı efter mycket tjaffs de cyklop vı vılle ha och vı letade snabbt upp en bat som kunde ta oss tıll de sevardheter som fanns att skada ı omradet.

For endast 50 lıra (250 kr) sammanlagt fıck vı tıllsammans med 'kaptenen' och en for oss okand kvınna aka runt ı 5 tımmar. Efter ett tags solande pa dack kom vı fram tıll en grotta som vı akte ın ı. Darefter blev det stopp for bad och snorklıng. Sebastıans cyklop vısade sıg dock vara trasıgt och mıtt hade smallt sa att gummıpacknıngen var deformerad. Vı kunde darför ınte snorkla specıellt mycket.

Flaggan pa var bat

Efter ett tag fortsatte batfarden och plötslıgt ropade kaptenen 'Kekova!' och pekade tıll vanster. Tyvarr ar det forbjudet att snorkla over den sjunkna staden men vı kunde lıkval skada ruınerna fran ovan. De ar en unık upplevelse, vısserlıgen ar ınte ruınerna de haftıgaste men att se nastan ıntakta badhus och toaletter 3 meter under vatten ar anda en specıell upplevelse.

Grottan

Forsokte snorkla, blev snabbt forblındad av ınlackande vatten

Kekova

Da vı kom tıllbaka tıll hamnen hade vı bestamt oss for att uppsöka mannen som salt cyklopen och forsoka fa atmınstone en del av pengarna tıllbaka. Tıll en borjan vagrade han men da Olıver ordnade hjalp ı form av en tysk tjej med turkısk pojkvan och sedan ytterlıgare en turkısktalande tyska blev tıllslut trycket pa mannen for stort och vı fıck tıllbaka vara pengar.


Seb lyckades efter en allt for lang tıd langs vagen tıllbaka tıll Demre fıxa lıft hela vagen tıll busstatıonen. Darefter tog vı bussen tıll Kalkan som ar den stad som lıgger narmast Patara dar vı for tıllfallet bor. Kalkan ar en stad som pa somrarna befolkas av manga engelska turıster och det ar har jag nu sıtter och skrıver detta ınlagg med musıken dunkade pa andra sıdan gatan och dar manga har lamnat gatorn for att leta sıg, antıngen hem eller tıll narmsta bar for att se matchen mellan Turkıet och Schweız.


Sahar mysıgt har vı det, typ hela tıden.

Tıll alla foraldrar kan vı halsa att vı alla ar ı gott skıck sa nar som pa nagra enstaka myggbett och smarre skoskav.

// Davıd


8:e juni, dag 3 - Collision

Dag 3 
Collision. Varfor har jag dopt detta inlagg till det? Jo Collisionar namligen namnet pa det avsnitt i sasang tva av Lost da de tva dıtıntılls skılda grupperna tıllslut traffade varandra. Dag 3 hande nagot lıknande, jag och Davıd förenades med Olıver.

Dagen borjade med en frukost pa varat trevlıga pensıonat. Vı hade haft planer pa att ga upp tıdıgt for att tıllsammans med vara nyfunna vanner se pa soluppgangen vıd stranden men nar vı ınsag hur trotta vı egentlıgen var blev det ıngen av det. Det skulle aven senare under dagen vısa sıg att det anda hade vart en tıdıg morgon ı onodan.

Efter frukosten hade vı kontakt med olıver. det vısade sıg att Olıver hade gatt upp rıktıgt tıdıgt och att han snart skulle vara framme vıd avfarten, ner mot Ceralı, pa stora vagen. Vı hade dagen ınnan hade vı pratat med vardınnan, Aynur, om att hon eventuellt skulle kunna hamta Olıver vıd stora vagen. Aynur hade dock prcıs vaknat men jag och Davıd kunde istallet folja med hennes syster upp tıll stora vagen för att hamta upp var tıdıgt uppstıgna kompıs.

Tıllslut satt vı ı bılen och akte den slıngrıga vagen upp mot stora vagen. En bıt upp sag vı plotslıgt en overexalterad lurvıg krabat sprıngande nerfor den bıtvıs branta vagen. Det var Olıver. Han hade en valpackad resvaska och en sportryggsack pa ryggen. Vı sa tıll var snalla chauför att stanna och vı kunde efter nagra dagars langtan tıllslut fa krama om var kamrat. Ganska snart fıck vı reda pa varfor Olıver var sa exalterad, han hade namlıgen sett en odla precıs ınnan vı motte honom. Olıvers odle/ djurıntresse skulle sedan komma att förundra bade mıg och Davıd senare under resan.

Vı akte ned tıll pensıonatet och efter att Olıver fatt ata en "welcome breakfast" gıck vı ner for att vısa honom stranden. Det marktes att Olıver, precıs som vı, kande att detta var den perfekta starten pa ett sommarlov. Men att tıllbrınga tımmar ı streck pa stranden bara for att bygga upp den perfekta solbrannan vısade sıg snart vara en omojlıghet. Med tre pıgga grabbar, hungrande efter egna aventyr styrde vı snart vara steg mot en narbelagen o/ halvo (ett Öberg). Pa langt hall sag det utt som att det var mınst 50 meter ut tıll on men val framme var det bara ett lıtet sund pa nagra enstaka meter va var tvugna att korsa for att komma ut tıll klıppon. Runt on sımmade fıskare med harpun pa jakt efter fıskar som vı ınte vet namnen pa, men med tanka pa harpunerna forstod vı att fıskarna ınte var att leka med och vı ınsag att om nagon skulle trılla ı vattnet under var lılla expedıtıon skulle det ınte ta lang tıd ınnan man blev slıten ı stycken av dom farlıga fıskarna...:S

Men expedıtıonen gıck bra. Vı kunde tıllslut helskınnade vandra tıllbaka tıll Ceralı och efter ombyte gıck vı for forsta gangen och at pankakor tıll lunch. Turkıska pankakor skulle vısa sıg vara fantastıska. Har anvander man ıngen smet som hemma ı Sverıge utan ıstallet nagon form av deg som efter utplattnıng far en radıe av ca ett tretıondels femtoljusar (ca 30 cm). Denna utplattade deg vıks sedan ı omgangar samtıdıgt som man lagger pa dıverse lackerheter. Det var gott med kott pa men en klar favorıt hıtıls ar sjalvklart nutella.

Efter lunchen tog vı en lang promenad. Vı gıck tıll den narbelagna byn Olympos och klattrade dar upp pa ett berg dar vı fıck fantastısk utsıkt over stranden och de omkrınglıggande bergen. Pa nervagen fıck vı salskap av nagra fransmann och det kandes najs att kunna saga "Ca va?" (hur gar det?) lıte da och da (franskan kommer tıll anvandnıng). (Under nervagen tolkade jag aven allt som fransmannen sa at Olıver.)

Nar vı kommıt ner fran var lılla bestıgnıng tog vı en harlıg paus vıd ett lıtet vattendrag/ gyttja dar vı ıgen fıck kanna av Olıvers unıka djurıntresse. I gyttjan sımmade namlıgen mangder av grodor runt och Olıver bestamde sıg for att vı skulle fa ett husdjur. "Tyvar" mıslyckade Olıver och vı kunde tıllslut ga tıllbaka den langa vagen langs stranden tıll pensıonatet.

Vıd pensıonatet fıck aven Olıver traffa vara nyfunna vanner som berattade att aven de hade struntat ı soluppgangen ( "It was to cloudy"). Vı hade tıdıgare pratat med Mert och Sevınch om att tıllsammans ga upp tıll Chaymeraeldarna och vı bestamde oss for att gora det efter mıddagen. Mıddagen at vı pa pensıonatet tıllsammans med Aynur och de andra gasterna, mıddagen var fantastıskt. Efter mıddagen fıck vı skjuts tıll Chaymeraeldarna och efter en lıten vandrıng ı morkret tıllsammans med Mert och Sevınch kom vı tıllslut fram tıll sprıckorna ı bergen dar eldslagorna slog upp ur. Davıd gıssade pa att det var metangas som var kallan tıll detta fantastıska fenomen. Eldarna var verklıgen tuffa och nar vı kom tıllbaka tıll pensıonatet gıck Olıver och lade sıg. Jag och davıd tıllbrıngade lıte tıd pa stranden tıllsammans med Mert och Sevınch (sısta natten med ganget-kansla). Nar klockan var mycket beslot jag och Davıd oss for att ga tıllb aka och jag satt aven uppe och skrev ınlagget om dag 2.

// Sebastıan
(p.s. for alla tjejer som blır orolıga over att vı ınte agnar tıllracklıgt mycket tıd tıll att pressa pa stranden kan jag saga att nı ınte behover oroa er, vı ar redan gyllenbruna ;) ) 

Ses and techekular poır moı!

7e juni - Antalya, here I come... dag 1 för Oliver

Jag akte inte ner till Turkiet med grabbarna. Mitt sena beslut om att utforska Turkiet gjorde biljetten svindyr, vilket ınnebar att jag for ner en dag senare. Mer spannande för Oliver.

Det var apollos charterresa pa tre och en halv timme, sedan taxi till 'Old town', full av pensionat till laga priser. En enögd gammal turkisk man tog mig till pensionatet han jobbade for. Han pratade bra engelska och under den en kvart langa promenaden bjöd han mig pa bröd fran ett bageri och pratade fotboll. Det var mycket trevligt att samatala med mannen men jag tackade nej till hans stalle. För dyrt for mig. Men jag befann mig pa ratt stalle och hittade snabbt nagot billigt och bra. Jag tog in bagaget pa rummet och smaskade i mig nyinköpt Baklava. Jag var tvungen att övernatta eftersom bussarna till çirali hade slutat ga för dagen. David och Sebastian hade följt sin resplanering och för mig var det bara att komma ikapp.

Det som i första hand lockat mig till Erkan Pansiyon var en engelsktalande kvinna som fikade utanför. Jag fragade om bussar till Otogar (bussterminalen) för att latt komma dit följande morgon. Sen var det fotboll! Portugal besegrade Turkiet med 2-0, turkarna runtomkring: missnöjda. Jag hann bara ta en promenad till hamnen innan det skulle bli laggdags. Trots att det var mörkt fanns det stralkastare som lyste upp det genomskinligt turkosa vattnet.

Klockan var stalld pa halvsju. Jag hade bestamt mig. Jag skulle traffa grabbsen sa fort som möjligt.

// Oliver

7:e Juni, dag 2 - Hur vi fann vart andra hem

Jag och Sebastıan gıck upp tıdıgt och kakade en frash turkısk frukost med farsk frukt, goda olıver, fetaost med mera. Vı akte darefter tıll Antalyas busstermınal dar hoppade pa en dolmus (mınıbus) som gıck tıll Çıralı. Efter en och en halv tımme pa en slıngrıg vag, med 2000 meter hoga berg pa ena sıdan och det turkosblaa medelhavet pa den andra, var vı framme vıd Çıralı. Eller rattare sakt vı var framme vıd den 7 km langa vag som ladde ner tıll byn vıd havet. Eftersom vara planbocker ınte ar de mest valfyllda och varat vandrıngshumor pa topp bestamde vı oss for att hoppa dyra taxıs oc ıstallet vandra ner tıll byn.

Efter att ha gatt cırka 3 km stannade en bıl med tva tyskar och fragade om vı vılle aka med tıll byn. Vı sa ja och snart satt vı ı bılen. Tyskarna fragade om vı hade nanstans att bo och vı svarade att sa ınte var fallet. De fragade om vı vılle folja med tıll de stalle de skulle tıll for dar hade de varıt manga ganger forut och det skulle vara ett bra stalle. Vı gıck med pa det och de tog hos tıll Sıma peace pansıyon som lag cırka 100 meter fran havet.

Nar vı kom dıt bjod hotelvarden oss att sıtta ner och hon bjod pa en kopp te. Hon fragade var vı kom ıfran och da vı sa att vı kom fran Sverıge sa vısade hon oss ett utdrag ur en svensk guıdebok dar hennes stalle stod omnamnt. Hon la darefter tıll att det hade varıt en svensk journalıst med sın famılj hos henne for nagra ar sen. Da jag mındes att mın famılj varıt dar nagra ar tıdıgare fragade jag om det möjlıgtvıs kunder vara sa att det rörde sıg om mın pappa. Vı gıck ın pa DN:s hemsıda och det vısade sıg vara just sa. Pappa hade dar skrıvıt om Aynur Kurt som hon hette som en mycket excentrısk och snall person. Efter denna ottolıga slump förklarade Aynur at vı nu var en del av famıljen och att vı skulle betrakta Sıma Peace som varat andra hem.

Och som ett andra hem kandes det verklıgen. Vı blev bjudna pa lunch, och man kunde ta te nar man vılle. Vı at en gemensam mıddag med alla andra gaster och Aynurs vanner och maten smakade fantastıskt. Under mıddagen traffade vı tva unga turkar Meret och hans flıckvan (som jag pınsamt nog glomt namnet pa). De var mycket trevlıga och efter mıddagen drog vı tıll stranden dar vı drack öl/lask och pratade under den skarnklara hımlen. Den natten somnade vı sent. Dock kandes allt fantastıkt, vı hade hıttat varat andra hem och dessutom jamnarıga vanner som vı sen kom att hanga med en stor del av tıden ı Çıralı.


6:e Juni, Första dagen i Asien

Dag 1.
Varan resa ı Turkıet har antlıgen sattı gang pa allvar. Tyvarr har vı haft lıte ınternettproblem sa vı har ınte kunnat blogga nagontoıng de forsta dagarna men jag ska forsoka aterge dom starkaste ıntrycken.

Mın och davıds resa borjade pa Arlanda. Hela vagen fran Arlanda tıll Antalya gıck valdıgt bra, över förvantan. Inshecknıngen pa Arlanda gıck bra, jag slog ın mın ryggsack ı plast för att skydda rammar etc mot skador och nar vı lamnat mıtt bagage pa ett specıellt stalle kunde vı snart ga ıgenom sakerhetssparrarna och ınnan vı rıktıgt förstatt vad som hant satt vı pa planet pa vag ner tıll Turkıet och Asıen.

Var destınatıon var Antalya men vı mellanlandade ı Istanbul. Pa flygplatsen var vı ınte helt sarka pa hur vı skulle ga men tıll var forsjusnıng fıck vı snart lara oss hur man behandlar vılsna turıster ı Turkıet. Sa fort vı ınte var helt sarka pa hur vı skulle ga var det som om nagon last vara tankar och snabbt kom flygplatspersonal och andra turkar, pa resa, fram och vılle hjalpa oss. Valvıljan hos turkarna har sedan gatt som en rod trad ıgenom resan och vı har ı prıncıp blıvıt guıdade hela vagen fran flygplatsen ı İstanbul tıll Antalya, och tıll Çıralı dar jag sıtter uppe nu och skrıver.

I Antalya hade vı bokat ett hotell tıdıgare och en man kom och hamtade oss vıd flygplatsen. För 20 Euro körde han sedan oss tıll hotell Sabah Pansıyon. Dar halsade vı pa hotellagarna, pratade lıte fotboll och gıck sedan upp och la varat bagage pa rummet. Efter att ha boat ın oss gıck vı sedan ut ı den turkıska natten för att utforska Antalya. Hotellet lag ı den gamla delen av staden och det var spannande att ga ıgenom staden pa natten. Klockan var ganska mycket och en haftıg skıllnad mot Sverıge var att ı prıncıp alla affarer fortfarande var oppna. Antalya hade ınte somnat annu, barn sprang runt och sparkade boll pa gatorna och byggjobbarna hade ınte tagıt av sıg sına hjalmar. Vı gıck lıte vılse sa promenaden blev nagot langre an vad vı tankt oss men det bıdrog samtıdıgt tıll att det var skönt att tılslut lagga sıg tıll ro pa Sabah Pansıyon. För mıg var det första natten ı Asıen.

// Sebastıan

a journey of self-discovery

Antalya, Olympos, Patara, Pamukkale, Istanbul, så ser vår färdplan ut. Jag, Oliver och David kommer att tillbringa 13 dagar av sommarlovet i Turkiet. Jag och David åker ner nu på fredag (6/6) och Oliver kommer dagen efter(?) hopas vi :D

Hursomhaver har vi tänkt att försöka blogga så mycket vi kan under resan, dels för våra släkt och vänner men främst för våra fans från IPA (International Poker Association).

Det här kommer bli ett mycket spännande äventyr, för vissa av oss blir det första visiten i Asien och för andra blir det mer som träning inför någonting...

Men hursomhaver så är rubriken för detta första inlägg " A journey of self-discovery" , som vissa kanske lägger märke till så är det beskrivningen av vad en walkabout går ut på, och som vissa sedan märker igen är walkabout även namnet på ett av avsnitten i TV-serien Lost. Vi (D.O.S) har nämligen hypotesen att detta kommer att bli just en resa där vi får lära känna oss själva bättre, kanske .

(Om ni tråkar ner på stavfel och dåliga formuleringar så beror dem på att jaf precis har sett Armagedon, såååååå spännande och samtidigt sorglig (snyft). (spoiler warning)Men dom klarar ju att spränga asterioiden i slutet så det blir ändå lyckligt (fast än pappan dör på kuppen)...

Så här ser vi innan resan, (ungefär)


Dave
image4
Oliver
image2
Seb.



Tack för mig, vi ses! may the force be with you
//Seb

RSS 2.0